Spårvagnsstäderna

Dokumentation från Almedalen 2014: Trafikpolitiker vill se ökat statligt engagemang i städernas kollektivtrafik

Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill se ett större statligt engagemang i städernas kollektivtrafik och Moderaterna öppnar upp för fler finansieringspaket för kollektivtrafiken. Det var de besked som ledamöter från riksdagens Trafikutskott lämnade på Spårvagnsstädernas seminarium i Almedalen.

Bör staten engagera sig i de växande städernas kollektivtrafik? löd frågeställningen för Spårvagnsstädernas seminarium i Almedalen den 1 juli 2014. Ett hundratal personer kom för att lära sig mer och höra vad trafikpolitikerna har att säga om frågan.

Jens Forsmark, kanslichef för Spårvagnsstäderna, hälsade alla välkomna och poängterade att Sveriges urbaniseringstakt – Europas snabbaste – driver på spårvägsutbyggnad. Sju svenska städer planerar att bygga 120 kilometer ny spårväg innan 2025. Lund, Malmö, Helsingborg och Uppsala satsar på helt nya system. Stockholm, Göteborg och Norrköping planerar utbyggnad och förbättringar. Ytterligare fyra städer; Västerås, Linköping, Eskilstuna och Jönköping, diskuterar möjligheten att bygga spårväg efter 2025.

– Spårvagnsstäderna ser stora nyttor i ett statligt engagemang i finansieringen av städernas kollektivtrafik, sade Jens Forsmark.

Spårvagnsstädernas och SL:s ordförande, Christer G Wennerholm, (M), berättade att han ofta beskylls för att vara spårvägsentusiast, men han är i själva verket för alla former av kollektivtrafik.

– Det handlar om att skapa en bra och hållbar stadsmiljö och att hitta rätt kollektivtrafik för rätt tillfälle, till rätt pris.

Christer G Wennerholm välkomnar delfinansiering av spårväg från olika håll, såväl från staten och kommunerna som från näringslivet. Han ser att Spårvagnsstäderna har en viktig roll för att samla olika aktörer som är inblandade i spårväg för att utbyta kunskap. Han skulle gärna ha motsvarande kunskapsutbyte även om tunnelbaneutbyggnad, ”men jag skulle nog vara ganska ensam i ”Tunnelbanestäderna”.

Karolina Skog, kommunalråd i Malmö (Mp) och Spårvagnsstädernas vice ordförande, menade att spårväg inte har något egenvärde, utan att det handlar om att utveckla våra städer.

– Det är viktigt att medborgarna får mycket för pengarna när vi investerar i spårväg. Om staten medfinansierar spårväg så blir det en viktig motprestation för kommunerna att se till att prioritera kollektivtrafikens framkomlighet. Spårvagnarna ska inte hamna i köer bakom bilar utan komma fram så att färre fordon kan transportera fler människor snabbare.

– Vi ska självklart också planera för att underlätta byggandet av bostäder, affärslokaler och arbetsplatser längs spåren så att det blir nära till kollektivtrafiken.

Spårvagnsstädernas kommunikationschef Anna-Karin Johansson gav en utblick till våra nordiska grannländer och hur de finansierar sina spårvägsutbyggnader.

– I Finland planerar man nu utbyggnad av spårväg i Tammerfors och i Åbo samt mellan Helsingfors och Esbo. Staten har som inriktning att medfinansiera 30 procent av kostnaderna, men den faktiska medfinansieringen kommer att avgöras i förhandlingar med de olika städerna.

– I Norge finns spårväg i Oslo, Bergen och Trondheim. Minst tre nya linjer planeras i Oslo och i Bergen byggs spårvägen ut. Utbyggnaderna finansieras av statliga medel och bompengar (vägavgifter) som staten återför till huvudmännen för projekten. I senaste finansieringsuppgörelsen för Oslo kommer staten också vara med att finansiera själva driften av kollektivtrafiken.

Anna-Karin Johansson redogjorde för den danska transportministerns uttalande att spårvägsutbyggnad är omöjlig utan statligt engagemang och medfinansiering:

– I Odense står staten för 54 procent, i Århus för 47 procent, sade hon.

Sophie Hæstorp Andersen är ordförande i Köpenhamns regionstyrelse och socialdemokrat. Hon talade om den expansiva Köpenhamnsregionen som Danmarks tillväxtmotor.

– Köpenhamn vill vara en innovativ metropol och letbaner (spårväg) är en lösning som gör hela regionen intressant. Med Ring 3-projektet blir det möjligt att resa genom elva kommuner, från Lyngby i norr till Ishöj i söder längs en 27 km lång spårväg. Det här är det folktätaste området i Danmark och här finns flera stora arbetsplatser och forskningscentrum.

En utredning startas nu för att undersöka ett sammanhängande nät av spårvägar i hela Köpenhamnsregionen.

– Vi har gjort mycket noggranna analyser av hur man ska minska trängseln i Köpenhamnsregionen. Analyserna visar på en riktigt stor potential för spårväg.

Staten finansierar satsningen på spårvägen längs Ring 3 med 40 procent av kostnaderna. De elva kommunerna bidrar med 34 procent och regionen med 26 procent. Att staten är med och betalar är en förutsättning, anser Sofi Hæstorp Andersen.

– Det är svårt att få privata aktörer att gå in. Det har varit ett stort arbete för regionen att få de elva kommunerna att gå samman i en finansieringsmodell.

Förutom högklassig kollektivtrafik vill Köpenhamnsregionen även underlätta för cyklister och elbilar. Syftet är att åstadkomma hållbar mobilitet och att bidra till bättre luftkvalitet genom minskade luftföroreningar.

Trafikdebatt

I den efterföljande paneldebatten deltog tre ledamöter från riksdagens Trafikutskott: Anders Ygeman (S), ordförande, samt ledamöterna Stina Bergström (Mp) och Lotta Finstorp (M).

Jens Forsmark berättade att den nationella transportplanen för 2014-2025 som nyligen presenterades, endast innehöll tio satsningar på lokal spårtrafik och att alla utom en var med redan i den förra planen. Endast tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm är ny. Spårvägen i Lund som nu är redo för byggstart fick ingen statlig medfinansiering. Han frågade deltagarna om deras syn på saken.

Anders Ygeman: Jag hade gärna velat se ett större statligt engagemang i städernas kollektivtrafik. Vi måste bygga ut kollektivtrafiken på de håll i Sverige där bilen inte behövs.

Lotta Finstorp: Alliansen har satsat historiskt mycket på infrastruktur i Sverige. Men vi vet att behoven är mycket stora och hade vi mer pengar skulle vi satsa mer. Jag tror att det kommer fler finansieringspaket i framtiden.

Stina Bergström: Det har inte varit tillräckligt mycket pengar i regeringens plan och det är synd att staten inte skriver avtal med kommuner som vill satsa på kollektivtrafik. Miljöpartiet vill anslå 30 miljarder till hållbara transporter i städer varav 12 miljarder till statlig medfinansiering av spårväg.

Anders: Mp har mer pengar i sin plan än vad vi har, men också vi anser att staten vara med och finansiera kollektivtrafiken i våra regioner.

Lotta: Jag tror på förhandlingspaket. Men jag vill påpeka att även bilen alltid kommer att behövas. Vi ska satsa på både bussar och spårvagnar och inte ställa järnhjul mot gummihjul.

Anders: Regeringen har inte avsatt en krona till förhandlingar. Och den historiska satsning man talar om är mindre nu än förr, som andel utav BNP. Dessutom är den betydligt mindre än grannländernas.

Ska det ställas tydliga krav på motprestationer vid statliga satsningar?

Stina: Det bör absolut ingå att man har en idé för hur man ska öka framkomligheten och minska bilberoendet i städerna.

Lotta: När Trafikförsörjningsprogrammen revideras bör vi se över det långsiktiga bostadsbyggandet och kollektivtrafiken.

Anders: När man bygger stora projekt som tunnelbana kan man ställa krav på bostadsbyggande. Och när nya stadsdelar byggs ska kollektivtrafikförsörjning vara med i den övergripande planeringen. Kommuner och regionala politiker ska annars få bestämma inom ramen för det kommunala självstyret.

Bör kommuner eller regioner kunna ta ut trängselavgifter eller avgifter på stegringar av fastighetsvärden för att finansiera kollektivtrafiken?

Stina: Ja, vi anser att trängselavgifter bör beslutas lokalt och regionalt, inte i riksdagen. Tanken om fastighetsavgifter är intressant.

Anders: Ja, vi anser att trängselskatten ska beslutas lokalt/regionalt, men vi tror inte på särskilda fastighetsavgifter.

Lotta: Vi kommer säkert att se mer av trängselavgifter, men vi måste också se över hur privata aktörer ska kunna vara med och finansiera.

Politikerna var eniga om nyttorna med kollektivtrafik för att skapa minskad klimatpåverkan, förbättrad luftkvalitet, attraktivare städer och för att klara de boendes behov av resor. På frågan om de kunde ge något konkret vallöfte svarade de:

Lotta: Vår jobbpolitik är grunden för fortsatta satsningar på kollektivtrafik. Med god ekonomi får vi se fler finansieringspaket på kommunal och regionalnivå.

Stina: Vi har i vår budget avsatt 12 miljarder för statlig medfinansiering av spårväg fram till år 2025. Vi vill också satsa på cykelinfrastruktur och skapa en bättre organisation där alla trafikslag hänger ihop. Stadsmiljöavtal, som föreslogs av FFF- kommittén för att bland annat finansiera kollektivtrafik och bättre koppla ihop den med stadsutvecklingen, är ett bra förlag som bör genomföras.

Anders: Att efter åtta år bara ge vallöfte om ”en bra jobbpolitik” är svagt. S vill satsa på en bra kollektivtrafik, ökade investeringar i kollektivtrafik och medfinansiering av kollektivtrafiken i städerna.

En publikfråga gällde skillnaden mellan stadsmiljö och landsbygd när det gäller kommunikationerna.

– Vi får inte glömma hur Sverige ser ut. Om vi straffbeskattar bilen kan människor inte bo kvar på landsbygden, sa Lotta Finstorp.

– Biltrafiken på landsbygden är ofta ett måste. Men om vi ska nå klimatmålet måste vi minska biltrafiken i städerna för att kunna använda bilen där kollektivtrafik saknas, sa Anders Ygeman.

Som avslutning ställdes frågan om politikernas framtidsvision för städernas kollektivtrafik. Alla tre ledamöter i Trafikutskottet var eniga om att de vill se en snabb, attraktiv, enkel och även trygg kollektivtrafik i städerna.

Text: Maritha Sandberg Lööf
Referatet får fritt spridas och publiceras med angivande av författare.


>> Intervjuer av deltagare på seminariet : Bör staten engagera sig i de växande städernas kollektivtrafik?


Spårvagnsstäderna finns på Twitter under namnet @sparvag. Twitterflödet från seminariet kan följas på #sparvag_konf.

Här nedan finns föredragshållarnas presentationer som pdf-filer:

Bilagor