Remissyttrande över Trafikverkets kapacitetsutredning

Trafikverket har fått i uppdrag att utreda behovet av ökad kapacitet och effektivitet i transportsystemet fram till 2050, vilket nu presenteras i remissmaterialet till den så kallade kapacitetsutredningen. Spårvagnsstäderna lämnar härmed synpunkter på utredningen i den del som direkt berör spårväg.

Spårvagnsstäderna är en organisation som förmedlar kunskap om spårväg och stimulerar samarbete om utbyggnader. Medlemmar är kommuner och regionala kollektivtrafikmyndigheter med intresse för spårväg. Helsingborgs Stad, Linköpings kommun, Lunds kommun, Malmö Stad, Norrköpings kommun, Stockholms Stad, Uppsala kommun, Västerås Stad, Region Skåne, Storstockholms Lokaltrafik och Västtrafik är medlemmar. Organisationen välkomnar även företag och intresseorganisationer som associerade medlemmar.

Lokal kollektivtrafik är en viktig del av det nationella transportsystemet

Spårvagnsstäderna anser att den lokala kollektivtrafiken inte uppmärksammas tillräckligt i kapacitetsutredningen. Lokal kollektivtrafik är en viktig del av det nationella och regionala kollektivtrafiksystemet, på samma sätt som det lokala vägnätet i kapacitetsutredningen omnämns som kapillärer för vägsystemet. Exempelvis är det sällan som en järnvägsstation i sig utgör start- eller målpunkt för en tågresa. I ett ”hela-resan-perspektiv” är det helt avgörande för såväl kollektivtrafikens- som tätorternas attraktivitet att erbjuda bra och kapacitetsstarka färdmedel för anslutningsresorna till de mer långväga tågen.

Spårväg en del av lösningen

Långsiktiga utredningar som kapacitetsutredningen bör ta sikte på att bidra till en lösning på de större samhälleliga utmaningarna. Där ingår klimatutmaningen men också lokala luftmiljöproblem, knapphet av energi och naturresurser, social integration, jämställdhet, ökad konkurrens om ytan i våra städer och så vidare. Till detta kommer det allmänt erkända sambandet mellan attraktiva, välfungerande tätorter och regional och nationell tillväxt. Flera av Sveriges största kommuner och regioner ser spårväg som en del av den framtidssatsningen och en framtidsinriktad planeringsmetod bör även ge Trafikverket ett förtroende för den utvecklingen.

I kapitel 10.1.4 påstår utredningen helt utan referenser att ”BRT är ett i många fall väsentligt mer kostnadseffektivt system än spårvagn”. Där hade det kunnat vara på sin plats att nämna att de två transportslagen utgör olika steg i kapacitetstrappan. Vad som är kostnadseffektivt avgörs ju av investerings och driftkostnader i relation till transportkapaciteten, vilket gör jämförelsen säregen. Om man optimerar den lokala kollektivtrafiken ur kapacitetssynpunkt bör man använda kapacitetstrappan, där man går från midibussar med hög turtäthet via normal-bussar, ledbussar och dubbelledbussar till spårvagnar och tunnelbanetåg efterhand som kapaciteten så kräver. Därtill måste man naturligtvis även ta hänsyn till ett antal ytterligare parametrar såsom stadsutveckling, miljö m.m.

Spårvagnsstäderna är övertygade om att spårväg kommer att bli ett allt vanligare inslag i den palett av färdmedel som kommer att utgöra framtidens kollektivtrafiksystem. Kapacitetsutredningen bör korrigeras så att spårväg tydligare nämns som en tänkbar åtgärd för att uppnå viktiga samhällsmål.
Mer kapacitetsstark kollektivtrafik, däribland spårväg, kommer att krävas för att vi ska kunna klara den nödvändiga, framtida omställningen av transportsystemet och uppnå en hållbar stadsutveckling hand i hand med ökad ekonomisk konkurrenskraft.

Vänliga hälsningar,

Jens Forsmark
Samordnare
Spårvagnsstäderna