Spårvagnsstäderna

Reserapport från Spårvagnsstädernas studieresa 2017

Efter succén med Spårvagnsstädernas studieresa 2015 till Frankrike var det dags för en ny studieresa 2017. Utvärderingen från förra resan fick guida planeringen och resultatet blev färre depåbesök, något mer åkande i systemet, luftigare schema och framförallt inte bara Frankrike. Därför planerades resan till tre närliggande städer som alla har olika utmaningar och förutsättningar, Karlsruhe, Strasbourg och Freiburg. Vill du istället läsa rapporten i PDF-format, finns den länkad längst nere på sidan.

Deltagarna på resan kom från föreningens medlemmar och det var blandning av politiker, tjänstepersoner, operatörer och även en student från Tammerfors i Finland.

Resan inleddes den 5:e september med samling på Frankfurts flygplats innan vi direkt tog oss till Karlsruhe för att få en tidig start morgonen efter. Första kvällen bestod mestadels av en middag för att gruppen skulle lära känna varandra samt en kortare rundvandring i Karlsruhe centrum.

Karlsruhe

På morgonen den 6 september startade vi efter frukost genom att åka spårvagn till huvudkontoret för kollektivtrafikhuvudmannen i området för att få en dragning om hur systemet fungerar. Av särskilt intresse var såklart duospårvägen som fenomen. Vi fick en gedigen dragning av experten på området kring hur Karlsruhes upptagningsområde ser ut, hur människor pendlar och vilka utbyggnadsprojekt som finns i pipeline. Bland annat byggs det en tunnel genom staden för att underlätta för spårvagnarna att ta sig genom centrum. Något som var anmärkningsvärt i Karlsruhe var att de lyckats ta fram siffror på vem som åker spårvagnarna, och det visar sig att 40% av alla som reser tidigare pendlade med bil, medan samma siffra på bussidan var 5%. I Karlsruhe tror man att detta beror på att spårvagnarna i regionaltrafik är väldigt attraktiva för pendlare. De kan ta sig in till centrum i Karlsruhe på ett lätt sätt, samt trafikerar kringliggande orters centrala delar.

Konceptet med duospårväg har blivit väldigt populärt, men i och med att man trafikerar på det nationella järnvägsnätet mellan orterna, så finns det begränsad möjlighet att öka kapaciteten på linjerna med hjälp av fler spårvagnar. Kapacitetstaket närmar sig och utredningar görs för att se hur man ska kunna möta den ökande efterfrågan. Kanske kan det till och med vara dags att ta steget upp från duospårväg till regelrätta pendeltåg, dock försvinner då vagnens stora fördel med trafik i centrum.

Efter dragningen så var det dags att åka ut i systemet. Målet var att se hur duospårvägssträckningarna skiljer sig från stadsspårvägen och uppleva skiftet mellan systemen. Det var höga förväntningar kring bytet, vilket dock skedde tämligen odramatiskt genom att en lampa i förarhytten markerade 25 000 volt istället för 750. Efter en kortare tur ut i förorterna, gavs gruppen möjlighet att själv utforska systemet. Bland annat fick vi möjlighet att se hur brandkår och polis agerar i nödsituationer utmed den tungt trafikerade spårvägen (i incidenter som inte hade med spårvägen att göra). Intressant att se var att all räddningspersonal försökte minimera störningen för kollektivtrafiken genom att parkera på trottoaren och se till att fordonen inte inkräktade på spårvägens utrymme. Även trafikledare från trafikbolaget var på plats snabbt för att hjälpa till att dirigera trafiken.

På kvällen åkte gruppen vidare till Strasbourg. Den ursprungliga planen att resa med tåg fick tyvärr strykas och istället skedde resan med ersättningsbuss, på grund av att trafiken var inställd vid ett ras i Rastatt.


På stadens spår trafikerar både de lite större duospårvagnarna och de lite mindre stadsspårvagnarna. Duospårvagnarna har högre komfort och är avsedda för längre resor. Därmed har de också fokus på sittplatser, medan stadsspårvagnarna har fokus på så hög kapacitet som möjligt.
Kvällstrafik i Karlsruhe


Strasbourg

Morgonen den 7 september inleddes med en frisk promenad till spårvagnen som vi skulle ta till kommunarkivet där dagens föreläsning skulle inledas med representanter från Eurometropole som är ansvariga för trafiken.

Strasbourg är en av få franska städer som har ett fullt utbyggt spårvagnsnät, istället för enstaka stomlinjer vilket annars är populärt. Staden fick tillbaka sin spårväg på 90-talet och har sedan dess byggt ut den i olika faser.

Stor ansträngning har gjorts för att få den att smälta in i stadsmiljön så mycket som möjligt. Bland annat har kontaktledningen satts på en högre nivå än standard, och det har lagts mycket grässpår runt om i staden för att göra en tidigare väldigt grå miljö grönare. Även vagnarna är specialdesignade för Strasbourg, och även om de kommer från flera olika tillverkare och är flera olika generationer, så har de genomgående liknande designdrag. Detta anses viktigt eftersom vagnarna är en del av stadens identitet.

Något annat som lockade stort intresse var den gränsöverskridande trafiken över floden till tyska Kehl. Något som var särskilt intressant med den gränsöverskridande trafiken var hur två olika byggsätt och regler – den tyska och franska – har kombinerats i miljön. Exempelvis finns det krav i Tyskland på att spårvagnar ska ha blinkers, vilket inte finns i franska spårvagnar. Andra skillnader rör bland annat vad som får lov att växa i anläggningen och inte (de franska reglerna tillåter mer estetiskt tilltalande gräs medan de tyska reglerna förordnar andra sorter som inte växer lika frodigt).

Efter det formella studiebesökets slut gavs det möjlighet att studera staden på egen hand, och gruppen möttes sedan upp på kvällen igen för middag.

Freiburg

Freiburg förstördes i mångt och mycket under andra världskrigets bombningar, men har byggts upp efter gamla ritningar. Detta gör att staden ger ett betydligt äldre intryck än den egentligen är. Staden har sedan återuppbyggnaden kämpat med trängselproblem. Stadskärnan är gammal och trång, och har till skillnad från många andra stadskärnor i Tysklands bevarats i detta skick istället för att rivas till förmån för mer funktionell utbyggnad med bredare gator.

Detta har ställt stora krav på framkomlighets- åtgärder i staden, vilket våra värdar skulle förklara för oss under vårt dessvärre förkortade besök på grund av inställda tåg och ersättningsbussar.

På vägen till vår föreläsning på KVVs högkvarter, fick vi en kort guidad tur genom staden innan vi fick åka spårvagn till föreläsningssalen. I staden lyftes framförallt knutpunkten för spårvägstrafiken fram. För en besökare var det en hektisk plats, men KVV bekräftar att det sker extremt få olyckor i området, ungefär en var tredje år. De få olyckor de har är framförallt med motorfordon som gör olagliga svängar eller tror att trafiksignaler inte gäller dem.

I Freiburg så har biltrafiken minskat, men detta har inte varit stadens primära mål – utan målet är att öka framkomligheten. Nya vägar har byggts för att leda trafiken runt centrum och det är kvaliteten som kollektivtrafiken (inte bara spårvägen) som enligt KVV lett till en minskning av biltrafiken.

Efter ett tyvärr alltför kort besök i Freiburg var det dags att hoppa på resans sista ersättningsbuss för att påbörja resan hem, nöjda och glada med massor av nya intryck.


I centrum är trafiken tät mellan varven.
Är det trångt i staden får man dra fram spårvägen på andra sätt.

Återkopplingen

Från deltagarna fick föreningen snabb återkoppling. Generellt var resan mycket uppskattad och de allra flesta tyckte att arrangemanget fungerade väl och tog till sig informationen. Till nästa studieresa önskade sig de med tekniska arbetsuppgifter något mer teknikfokus, medan ett stadsplaneringsfokus önskades från politiskt håll.

När nästa studieresa arrangeras är inte klart i nuläget. Förslag och synpunkter på nästa resa tas tacksamt emot hos kansliet, du kan maila synpunkterna till info@sparvagnsstaderna.se.

Bilagor