Spårvagnsstäderna

Spårvagnar utvecklar staden - referat från Almedalsseminarium

Europas dyraste butikshyror finns inte längre i London eller Paris utan på Bahnhofstrasse i Zürich, en helt bilfri gata där gång- och cykeltrafikanter samsas med spårvagnar.

-Vi kan lära mycket av den utveckling som pågår runt om i Europa för att välja rätt spår in i framtiden, sa Björn Sylvén, till vardags informationschef för Stockholms Spårvägar, när han som moderator sammanfattade seminariet Spårvagnar utvecklar staden som hölls i samband med Politikerveckan i Almedalen den 4 juli 2012.

Seminariet arrangerades av Spårvagnsstäderna i samarbete med Spårvagnar i Skåne. En av de satsningar som presenterades var den nya spårväg som invigdes i Bergen i juni 2010. Mette Svanes som är planchef i Bergen berättade om den så kallade Bybanen.

-Den har blivit en succé bland Bergenborna. När den öppnade 2010 rådde rena rama feststämningen med flaggviftande skolbarn längs hela linjen.

I Bergens trånga stadsrum finns inte utrymme för ökad busstrafik, enligt Mette Svanes. Utredningar visade att endast spårvagnar har tillräcklig kapacitet för det ökade antalet resande och den växande befolkningen. Tack vare ”tuffa och framsynta” kommunalpolitiker och genom att medel kunde tas från Bompengarna (vägavgifter) kunde planerna förverkligas. Den nya spårvägen går nu från centrala staden via ett antal knutpunkter, där det även är möjligt att fortsätta utbyggnaden.

-Att skapa tillgänglighet för Bergens 260 000 invånare har varit avgörande för planeringen. Tanken har också varit att samordna spårvägen med cykel- och gångbanor och med andra kommunikationsmedel.

Spårvägen har påverkat hela stadsutvecklingen.

-Bybanen har blivit en huvudstomme i staden och passerar exempelvis alla studentbostadsområden och universitetsinstitutioner där Bergens 30 000 studenter rör sig.

Fastighetspriserna har fått en skjuts av den nya spårvägen.

-Det har blivit attraktivt att bygga bostäder, kontor och butiker längs med linjen. Nya bostäder säljs snabbt och närhet till Bybanen nämns i alla bostadsannonser. En Bybanestation har fått nybyggda studentbostäder ovanpå stationen och ett köpcentrum har byggts om så att entréer och kaféer vänder sig mot Bybanen samtidigt som parkeringsplatser har tagits bort. På den bilparkering som idag finns vid huvudstationen planeras handel och kontor.

-Dagligen reser 28 000 människor med spårvägen. Man kan säga att stadsvisionen om den förtätade staden blivit möjlig och att Bybanen varit motorn i denna utveckling, sa Mette Svanes.

Även i Sverige händer det mycket just nu, visar Spårvagnsstädernas sammanställning av de utbyggnadsplaner som finns runt om i Sverige. Totalt planeras nu 165 kilometer ny spårväg och investeringar i 320 nya spårvagnar fram till år 2021, berättade Jens Forsmark som är samordnare på Spårvagnsstäderna. I Malmö planeras 22 kilometer spårväg, i Lund 18 kilometer, i Helsingborg 9 kilometer. I de gamla spårvagnsstäderna Göteborg och Norrköping planeras, utöver upprustning av det befintliga systemet, en utbyggnad av spårväg om 11 respektive 6 kilometer. I Stockholm finns planer på totalt 79 kilometer spårväg och i Uppsala diskuteras 20 kilometer.

-Med spårvägsutbyggnaden sker en kraftfull stadsomvandling i landet, konstaterade Jens Forsmark.

Marcus Horning som är projektchef för Spårvagnar i Skåne, kunde berätta närmare om de stora satsningar som pågår. En utveckling mot ett rundare Skåne tog sin början med ”Pågatågen” 1983 och fortsatte med samordningen inom Region Skåne och Skånetrafiken, Öresundsbron och Citytunneln.

-Kollektivtrafiken i Skåne har fördubblats under tio år och den utvecklingen ser ut att fortsätta. De senaste siffrorna pekar på en ökning av kollektivtrafiken i Malmö med 8 procent sedan årsskiftet.

Marcus Horning berättade att 114 000 människor passerar centralstationerna i Malmö, Lund och Helsingborg varje dag.

-Det är lika många som deltagarna i åtta Vasalopp, jämförde han.

I Malmö planeras bland annat spårväg till Rosengård och i Lund ska spårväg förbinda den centrala staden med arbetsplatser och det nya ESS- forskningscentrat. Marcus Horning betonade att det handlar om utveckling av den moderna och dynamiska staden med dess sociala värde.

-När man idag diskuterar en kongresshall vill man bygga den som en central mötespunkt. Tidigare byggde man utanför staden och planerade för mängder av parkeringsplatser, sa han.

Kollektivtrafikens uppgift är att stötta denna utveckling och det finns ingen motsättning mellan olika delar i kollektivtrafiken, ansåg Marcus Horning.

-Cykeltrafik är en bas i Skånes trafik men vi behöver också spårvagnar, tåg och bussar, sa han.

Spårvagnsstädernas ordförande Christer G Wennerholm underströk att spårvagnar är en del av kollektivtrafiken och att man inte bör ställa olika trafikslag mot varandra. Den stora utmaningen är hur målet att fördubbla kollektivtrafiken ska uppnås och där har spårväg en viktig roll att spela.

-Undersökningar i Stockholms kollektivtrafik visar att spårvagnar har den högsta kundnöjdheten vilket är viktigt för att locka nya resenärer, sa han.

Moderatorn Björn Sylvén summerade med att konstatera att det inte bara handlar om att frakta folk från punkt A till punkt B utan om att återta gaturummet och förverkliga en modern stadsvision.

-I en spårvagn ryms lika många resenärer som i 174 bilar. Det gör att bilen måste få en underordnad betydelse i modern stadsplanering, avslutade han.

Röster om Spårvagnsstädernas seminarium

Vad lärde du dig på seminariet?

Martin Lindahl, projektledare SL, Stockholm:

-Jag har lärt mig att vi inte alltid vet bäst i Sverige! Det är inspirerande att höra om hur man gör i andra länder och jag hade gärna velat veta mer om spårvägsbygget i Bergen, till exempel om organisation och kostnader.
-Det har också framgått att vi inte behöver välja det ena eller det andra. I Stockholm, till exempel, finns behov av både spårvägar, t- bana och bussar.

Maria Gardfjell, kommunalråd, mp, Uppsala:

-Det är roligt att höra om goda exempel och att det inte bara handlar om resande utan om stadsutveckling. Jag skulle önska att utvecklingen gick ännu fortare och att staten skulle bidra med ekonomiska satsningar som gynnar spårvägsutbyggnad.

Gunnar Berg, Crabat AB, Göteborg:

-Det var särskilt intressant att höra om Bergen och hur de tänkt där. Det var också spännande att det finns ett så stort intresse för spårvagnar i många europeiska städer och att Skåne hunnit så pass långt med sina investeringsplaner.

Jeanette Ragnar, miljöstrateg Region Skåne, Kristianstad:

-Seminariet var jättespännande. Det var intressant att höra hur mycket markvärdena har höjts med den nya spårvägen i Bergen och att den lockar så många nya resenärer. Jag ser verkligen positivt på att hela Skåne förbinds med spårburen trafik.

Text: Maritha Sandberg Lööf. Texten får fritt användas i sin helhet eller i delar.

Bilagor